världen är randig

Är det bestämt att man ska få extra många idéer på natten? Letar sig mörkret in i hjärnan och skapar sina egna tankar? Min hjärna ber mig sätta mig vid datorn så att tankarna kan flöda ut ur mina fingrar och bildas till ord på skärmen. I mitt mörka rum skulle mitt ansikte se spökligt ut i skenet från datorn.
Men jag lyssnar inte på min hjärna. Inte den här gången. Om man är upprörd eller ledsen ska man inte säga exakt vad man tycker och tänker i stundens hetta, det har jag hört, för då ångrar man sig bara efteråt.
Så jag tog fram en brun bok och skrev i istället. Och jag grät. Jag grät så att min kudde blev blöt, även om det inte var så många tårar. Jag jämförde min kudde med marken utanför, hösttrött och våt.
Jag skulle vilja tillbringa mina dagar under ett duntäcke i ett rum med gråa väggar. Tre som är lite ljusare, och så en mörkare.
Jag frågade min bruna bok varför man alltid får bläck på fingrarna när man skriver med bläckpenna. Boken svarade inte, jag frågade om det var för att pennan ville lämna ett spår efter sig... som hundar? Jag tror att boken valde att inte svara för att frågan var för pinsam.
(Fyra gråa väggar, under ett duntäcke som jag inte är ensam under och ett glas med julmust.)
Sen fick det inte plats fler tankar, för jag tränade på att skriva julmust snyggt i skrivstil.

Förlåt för massuppdatering av videos (två är mass), men den är bara så söt




Ebba

<3

2009-10-04 @ 22:58:37
URL: http://ordbajsning.blogg.se/












Trackback
RSS 2.0